2024

Lunchträff fredagen den 1 mars 2024


Nu var vi tillbaka igen på Lindgården, där personalen på Lindgården hade dukat upp i samlingssalen med 45 kuvert. Vi blev 46 st och det var snudd på att undertecknad fick eget bord. Då vi ätit färdigt informerade ordförande Ingrid Grubbström om framtiden och önskade också få lite idee´r om vad vi ska göra i föreningen.

Vidare informerade Nils-G Olsson om studiebesöket på Huskvarna museum, dit vi ska gå  på tisdag.

Ansvarig för kommunens caféer är intresserad av polisens rytteri som en gång var inrymt i en byggnad vid Rosariet. Undertecknad fick kontakt med Thomas Hillström som är son till en av polisens ryttare, Folke Hillström. Thomas hade sparat en form av ”stamtavlor” för två av hästarna. Dessa och foton m.m. kommer att sättas upp i det nyrenoverade caféet vid Rosariet.

Så var det dags för dagens gäst Leif Larsson som visade naturbilder och berättade om Dag Hammarskjöldsleden, som går mellan Abisko och Nikkaluokta. I samband med detta berättade han om boken ”Vägmärken” som skrivits av Dag Hammarskjöld.

Dag Hammarskjöld köpte gården Backåkra i Skåne 1957 för att bo i när han avslutat sin tjänst i FN. Idag är gården ett museum där delar av Dags Hammarskjölds fantastiska konstsamling visas, samt många av de gåvor han mottagit under sin tid som FN:s generalsekreterare


Stort tack till Leif Larsson.

Text: Bengt Bild: Lena Clarin och Bengt (från 1976)

DSC0041
DSC_0042
DSC0046
IMG_8053
DSC_0052
DSC0049
th.jpg 1
DSC_0055
1976020 (2)
1976030 (2)
1976050 (2)
1976061 (2)
DSC_0060

Lunchträff fredagen den 2 februari 2024


Årets första lunchträff var förlagd till Stugan i Stadsparken. Drygt 40 förväntansfulla medlemmar hade samlats och denna gång var även kollegor från Höglandet och Värnamo inbjudna.

Vice ordförande Lasse Johansson hälsade oss välkomna och framförde några hälsningar. Ordföranden Ingrid Grubbström var på begravning för en av våra medlemmar och undertecknad hälsade från ytterligare 2 medlemmar. 

Efter lunchen var det dags att presentera dagens gäst, f.d. lantbrevbäraren Nils-Erik Andersson från Älgabäcksryd.

Rubriken för dagens kåseri var ”40 år som lantbrevbärare”. Nisse som han tilltalas i dagligt tal började med att berätta om tiden från 1636 då titeln postiljon myntades, men som då var en synonym till postbonde. 1673 infördes särskilda postiljoner som befordrade post till häst vissa sträckor. Nisse ”hoppade fram i tiden" till den dag han anställdes vid posten. Han berättade att det nästan var en slump att han blev brevbärare. Han hade gått in till ett postkontor och frågat om det fanns något jobb och den han tilltalade säger ”Kan du börja på måndag?” Nisse berättade sedan om olika händelser och uppdrag som han haft som lantbrevbärare. Det är omöjligt att ta med alla dessa. Helt klart är att lantbrevbärarens uppdrag var ett förtroendeuppdrag!

Stort tack till Nils-Erik för en härlig stund med många skratt.


Text: Bengt H. Foto: Lena Clarin och Bengt H.

DSC_0046
DSC08963
DSC08964
DSC08967
DSC08968
DSC_0049
DSC_0069
DSC_0067
DSC_071

2023

Lunchträff fredagen den 10 november 2023


Novemberlunchen kolliderade med Mårtens Afton, vilket märktes på antalet gäster i matsalen.

Matsedeln visade: Kalkonbröst, tranbärssås, brynt potatis och brysselkål. Efter lunchen samlades vi i matsalen där ordföranden Ingrid Grubbström bl a berättade att styrelsen ställt frågan om föreningen ”Hur ser den ut om 5 år”. Ingrid visade en förslagslåda och alla närvarande uppmanades att skriva ner förslag och lägga i lådan.

Så var det dags för dagens gäst Tessan Jigfjord från Missing People. Hon presenterde sig och berättade sedan om Missing People:s organisation och arbetssätt. Mycket intressant och omöjligt att återge, därför hänvisar undertecknad till bilder i anslutning till referatet. Det visade sig att många frivilliga ställer upp i organisation och Tessan nämnde några exempel. 

Stort tack till Tessan för en intressant och lärorik presentation.


Text o. foto: Bengt H


P1060496
P1060497
P1060501
P1060503
P1060507
P1060506
P1060508
P1060509
P1060510
P1060511
P1060512
P1060513
P1060514
P1060515
P1060516
P1060517

Lunchträff fredagen den 6 oktober 2023


Då var det dags att äta lunch igen på Lindgården. Några satt i stora matsalen och några bänkade sig i konferenssalen. Som vanligt var det mycket prat under lunchen, vilket är en av anledningarna till våra träffar.

Kl 14.00 satt 31 förväntansfulla medlemmar på plats. Först var det lite information och därefter presenterades dagens gäst Torgny ”Tojje” Wiren, som bl.a. är skolpräst i Jönköping.

Tojje berättade först lite om sig själv, uppväxttid, familjen och att han var hundägare. Han har också skrivit ett antal böcker, den senaste har rubriken ”Döden vid Vättern”. Den boken har han skrivit tillsammans med en barndomskamrat, Torbjörn Åhgren, som är polis i Göteborg -  en mycket spännande bok.

Därefter talade han över ämnet ”Att leva medan tiden går”. Han jämförde livet med ett Vasalopp: Starten vid Berga by, som representerar första levnadsåren, den smala och jobbiga backen, med tonårs/ungdomsåren. Den långa myren fick representera arbetslivet, familjelivet och sällskapslivet. Slutligen når man fram till målet i Mora, där man ser devisen

”I fäders spår för framtids segrar”.  Han talade också om vikten av att bygga relationer, vilket ger trygghet, frihet, att ge och ta, samt att vara behövd. Det var mycket fängslande och lättbegripligt. (Vill du veta mer om Torgny Wiren Googla och läs.)

Stort tack till Tojje för en intressant timma.

 

Text och bild: Bengt. 

P1060477
P1060470
P1060474
P1060471
P1060472
P1060475
P1060478
IMG_7562
P1060483
P1060485

Lunchträff fredagen den 1 september 2023 – Bengt Hultqvist

 

Äntligen dags för höstens första Lunchträff. Som ni ser på bilderna så var det en liten skara (16 st) som samlats för att få del av lite Nostalgibilder från 2013 – och framåt.

Ingrid Grubbström hälsade välkommen och informerade lite om aktiviteter framöver. En tyst minut hölls för två av våra medlemmar som avlidit under sommaren.

Bengt hade gjort iordning ett bildspel – ”Ur bildarkivet 2013 – 2022” från tidigare års vandringar, lunchträffar och resor. Vi fick också möjlighet att sjunga tillsammans vid några tillfällen under bildvisningen  -  ”Vi går över daggstänkta berg,” ”I natt jag drömde”, ”Du måste ha reflexer” och ”På lingonröda tuvor.


Text o Bild: Anchi Hultqvist

Lunchträff fredagen den 5 maj 2023 – Göran Hägglund

 

Jag beundrar de människor som tar på sig uppdraget att bli partiledare och minister. Långa arbetsdagar och alltid jour. Alltså beundrar jag Göran Hägglund även om vi inte har samma politiska tillhörighet.

Efter 25 år i riksdagen, 11 år som partiledare och 8 år som socialminister så lämnade han det livet 2015. Nu har han en mängd uppdrag men säjer själv att hans arbetstid är betydligt kortare nu.

Det viktigaste uppdraget är som ordförande för kommittén som ska ta fram ett nytt sändningstillstånd för Public service-företagen SVT, SR och UR. Han säger att det är viktigt att vi har ett starkt Public service, inte minst i kris- och krigstider. På frågan om det finns risk för oenighet så svarar han: - Pratar man om områden som kan bli bekymmersamma så har de en tendens att bli mer bekymmersamma. Beslut ska tas under 2025.

 Han berättade om vad en regering gör och skillnaden mellan riksdag och regering. Han gick igenom hur en lag skapas och att det tar tid för att den demokratiska processen ska få verka. Samtidigt kan man få ta extra ordinära snabba beslut, som när riksdagen kallades in för några söndagar sedan för att ta beslut om att med hjälp av svensk militär ta hem svenskar från Sudan. Han hade också en lång lista över alla möten och tillfällen en minister ska vara med. Mycket av detta sker varje vecka.

 Även om partiledarna har en tuff attityd i partiledardebatterna så är det viktigt att man skiljer på sak och person. Han menade också att varje tid har sin företrädare. Flera av våra tidigare partiledare skulle inte passa in i dagens politiska debatt. Däremot tog ingen upp frågan hur han ser på sitt parti idag.


Text: Ingrid Grubbström, Bild: Lena Clarin

Lunchträff fredagen den 14 april 2023 - Kvinno & Tjejjouren


Som vanligt ”droppade” vi in på Lindgården för att först inta lunchen. Grillad Karré, brynt potatis, gräddig dragonsås och grönsakermed dessert hallonkräm samt kaffe.

Klockan 14 var vi alla, 38 st,  i samlingssalen och Göran Nilsson hälsade välkommen. 

Han introducerade dagens gäster som var två representanter för Kvinno & Tjejjouren i Jönköping. Gästerna presenterade sig och berättade om sitt uppdrag i Jouren.

I presentationen ingick bildspel, film och text. Mycket intressant och lärorik. Som enskild lyssnare insåg jag vilket priviligierat liv jag levt.

På hemsidan presenterar de sig så här: "Kvinno- och tjejjouren Jönköping arbetar med stöd och skydd för kvinnor och barn som är eller har varit utsatta för våld i nära relation. Vi stöttar även unga tjejer som behöver någon att prata med. Vi vill vara en röst i samhället för de vi möter i vår verksamhet och vi jobbar aktivt för att förebygga våld."


Stort tack till våra gäster.

 

Text och bild: Bengt. 

P1060062
P1060063
P1060065
P1060066
P1060067
P1060068
P1060069

Lunchträff fredagen den 3 mars - "Grabben från Trollsjön" Håkan Stahre


2023 års andra lunchträff på Lindgården blev ännu en succé. Lunchen intogs som vanligt med ”snack” runt borden. I samlingssalen möttes ca 40 glada pensionärer och en blivande Anders Lecht, + "pensionärspraktikanten" Christer Fransson.

Gästerna Urban Sanfridson och Göran Sterne hälsades välkomna av Bengt Hultqvist. Urban inledde med lite ”runt-i-kring snack” och bakgrunden till varför filmen om Håkan Stahre tillkom. Radions Hasse P har varit till stor hjälp och är den som berättar i filmen.


Håkan föddes 1944 och växte upp vid Trollsjön. Han blev snart ett stort namn i Tranås och uppträdde i olika idoltävlingar typ ”Idol”.

Han spelade in plattor med flera av den tidens stora musiker, han hördes i radio och framträdde hos Ragnar Dahlberg i Café Norrköping.

Håkans tid som rocksångare med särskilt Elvis på repertoaren, tog slut när popen kom. Efter en omvändelse sadlade han om och blev en efterfrågad andlig trubadur.

Vid sidan av musiken började han också plugga på gymnasium och blev maskiningenjör.

Samtidigt växte hans intresse för konst och han började måla. Motiven hämtade han från sin uppväxt på landet i Fjällvik vid Trollsjön. Med sina folkliga bilder, böcker och visor blev den gamle rockidolen populär igen. Håkan Stahre bodde i många år i Tenhult och under några år på 1990-talet drev han Bråneryds herrgård. Håkan dog hastigt år 2001 i Gisebo endast 57 år gammal. Filmen visade verkligen Håkan Stahres konstnärliga gåva i musik, dikt och konst.


Text: Bengt, Bilder: Lena Clarin och Anchi.


Lite kuriosa är att flera av Lena Clarins bilder är med i filmen. Det är de bilderna från Bråneryds Herrgård, som Lena tog den 19 maj 1999, eftersom en bild från Herrgården behövdes till Huskvarna fotoklubbs fotokalender. Vid fototillfället var det invigning av en damm som Håkan anlagt i trädgården. Han fick sedan låna bilderna och därmed försvann de för Lena. Hon får nu hjälp av Urban Sanfridson med att få tag på bilderna, så hopp finns att få tillbaka dem.

Lunchträff fredagen den 3 februari - "Popmusik på Rigoletto"


2023 års första lunchträff blev en succé! Efter lunchen med de säkerligen sedvanliga samtalen, gick vi in i samlingssalen.

Då alla 43 förväntansfulla medlemmarna bänkat sig, hälsade undertecknad välkommen och presenterade dagens gäst Lars Östwall.


Lars är arkivchef på Folkrörelsearkivet Jönköpings län som är placerat i Jönköping. Folkrörelsearkivet ser det som sin uppgift att inte bara bevara föreningarnas handlingar, utan även förmedla folkrörelsernas historia och göra det tillgängligt för alla.

Rubriken för dagens lunchträff var ”Popmusik på Rigoletto på 60-talet”. Lars utgick från boken ”Rigoletto” som skrivits av honom med hjälp av en rad personer som bidragit med texter och bilder. På ett lättsamt och trevligt sätt, med hjälp av bilder och ljud, fick vi alla vara med om en spännande musikresa på Rigoletto som spände över årtalen 1960–1970.


Text: Bengt. Bilder Lena Clarin och Bengt.

2022

Lunchträff fredagen den 11 november.


Med anledning av Allhelgonahelgen flyttades träffen 1 vecka framåt. Efter intagen lunch med sedvanliga mer eller mindre livliga samtal gick vi till samlingssalen. Vi var 30 st. som jag tror, såg framemot en ”spännande” träff.

10 minuter före start konstaterade dagens gäst och undertecknad att tekniken inte var med oss. Ett tfn samtal till Viktor på Lindgården som snabbt var på plats, löste problemet. Träffen började med lite info och därefter presenterades dagens gäst Mazar Alijevski, förvaltnings-direktör för kultur och fritid i Jönköpings kommun, med ca 240 anställda

Mazar inledde med att berätta att han kom till Råslätt bara några månader gammal. Hans pappa hade ett år tidigare kommit till Jönköping som arbetskrafts-invandrare. Som alla andra barn gick han i förskola, låg- och mellanstadiet på Råslättsskolan och högstadiet på Stadsgårdsskolan och gymnasiet. Han arbetade på Stadsgården som fritidsledare och även som chef för Stadgården och för Råslättsbadet. 

Mazar berättade och visade bildspel om förvaltningens upplägg och organisation och nämnde bl.a. att kommunen har 60 fotbollsplaner varav 40 underhålls av föreningar. Ca 80 000 av kommunens invånare är medlemmar i någon förening. För en tid sedan var han på en träff med chefer och politiker. Fyra av dessa hade gått i Stadsgårdsskolan vilket ger ett gott betyg åt skolan. Jättestort tack till Mazar för en tydlig och trevlig presentation. Ytterligare text finns i bifogade bilder.


Text och bild: Bengt

DSC06814
DSC06820
DSC06816
DSC06815
DSC06821
DSC06822
DSC06824
DSC06825
DSC06826
DSC06827

Lunchträff fredagen den 7 oktober 2022.


Den här gången blev programmet klart i sista minuten. Bengt Hultqvist väntade och väntade på besked och så blev det nej och vad gör Bengt då? Jo, han hittar på och tänk så bra det blev. Det var länge sedan vi deltagare varit så i programmet.

 

Bengt kallade programmet för ”Polis utklädd till vanlig människa.” Det uttrycket hade han fått av ett litet barn på 1970-talet när han var ute på förskolor och lågstadieskolor och visade en bild på en civilklädd polis.  Och nu var det Anders Jonsson som blev utfrågad av Bengt om sitt liv som polis utan uniform. Visserligen hade han haft uniform under några år i Stockholm och Tranås, men så blev han utredare och då fanns ingen uniform. Anders började med att spela upp sången om den skrattande polisen. Den fick med oss alla i sitt skratt.

 

Anders hade fått en tjänst på Allmänna utredningsroteln med Erik Kron som chef. Först jobbade han med att utreda trafikärenden men snart blev det ärenden enligt specialstrafflagen. Exempelvis fick han utreda en livsmedelshandlare och om han hade rätt att sälja sättpotatis. Där gällde "Lagen om statsplombering av utsäde" och Anders kom fram till att handlaren inte fick sälja sin sättpotatis. Men Anders var intresserad av andra ärenden och snart kom han till Våldsroteln, där  Gösta Wennervik var chef.

 

Vi fick en genomgång hur ett brott kommer till polisens kännedom: Det vanligaste är att personen själv anmäler brottet, men det kan också vara ambulansen som larmar eller en polispatrull. Det är heller inte ovanligt att sjukhuset och även socialtjänsten kan agerar. Ofta handlar det då om barn som misshandlats. Någon gång kan det även vara skolan som anmäler. När anmälan kommit in så fattas ett beslut, om polisen ska inleda en utredning eller inte. Många gånger finns inget att gå på och då påbörjas aldrig någon utredning.


Så ska förhör hållas och man börjar med målsägaren, om den kan höras. Där handlar det om att bygga upp ett förtroende, så att hen verkligen vågar berätta. Andra viktiga delar i utredningen är den tekniska undersökningen och brottsplatsundersökningen. Kanske finns det blod på den misstänkte, vems är det? Vittnen ska höras och mobiler ska tankas ur på uppgifter. Anders säger att vi ger oss inte förrän vi får kontakt med de personer som vi behöver höra i utredningen. Han får frågan om det finns några ”tumskruvar” att ta till om en förövare vägrar tala. Han svarar att vara frihetsberövad gör ofta att man börjar tala. Någon tycker att advokaterna tar så otroligt höga arvoden, men Anders menar att åklagaren gått igenom deras räkningar och ibland förekommerdet  att domstolen sänker anspråken. I relationsärenden – hur är det att som man förhöra en kvinna som är målsägare? Anders ser inga problem här. Så berättar Anders att den misstänkte har rätt att läsa utredningen och någon gång hände det i en mordutredning, där den misstänkte nekade till brott att han erkände när han såg bilderna på offret i utredningen.

 

Anders berättade att polisen griper en misstänkt och kan hålla honom i förvar i någon timma. Sedan måste åklagaren fatta beslut och då kan den misstänkte hållas kvar i tre dagar. Sedan är det domstolen som beslutar i en häktningsförhandling, vanligtvis är beslutet fjorton dagar och därefter kan det förlängas.

 

Anchi Hultqvist berättade om sitt engagemang i Brottsofferjouren där hon möter brottsutsatta och vittnen i sin roll som stödperson och vittnesstödjare på Tingsrätten och Hovrätten.

 Därefter delade Bengt ut reflexer till oss alla och vi sjöng några sånger med text av Gullan Bornemark.


"Du måste ha reflexer när mörkret faller på och har du inte reflexer, gå inte ut och gå.

 Min jacka har reflexer som alltid sitter på och har du också reflexer så syns vi båda två."

 

Göran Nilsson tackade de medverkande med vackra blommor.

Text Ingrid G.

Fredagen den 2 september 2022 samlades vi till höstens första lunchträff.


Som vanligt intog vi vår lunch i matsalen. Huvudrätten var kycklinggryta som smakade gott, gott. Som efterrätt var det glass och kaffe för dem som önskade. Eftersom det var ett tag sedan vi träffades kunde man höra samtal kring matborden och erfarenhetsutbyte från sommaren. Snacket fortsatte sedan in i samlingssalen. Göran Nilsson hälsade välkommen och lämnade över till ordföranden Ingrid Grubbström.

Ingrid gjorde en sammanfattning av medlemmar som lämnat oss sedan i våras. Göran Häll, Carl-Gustav Hermansson, Thomas Åhlén och Dan Andersson. Därefter samlade vi oss till en tyst minut.


Göran Nilsson hälsade dagens gäst Magnus Rydberg välkommen. Magnus är direktor/VD för Lindgården. Magnus berättade om Lindgårdens historia som började med Kjellbergska stiftelsen, (www.hitta.se › stiftelsen+torpahemmet+anna+kjellbergs+minne)

och vidare om Lindgårdens tillkomst och turer och förändringar som skett under åren och fram till dagens datum. Det är omöjligt att relatera.

Hänvisning till www.lindgarden-jkpg.se Magnus föredrag var mycket intressant och fängslande. Stort tack till Magnus. Därefter följde ett bildspel som undertecknad sammanställt.


Text och foto: Bengt och Anchi

Fredagen den 6 maj 2022 träffades vi till vårens sista lunchträff.


Platsen var som vanligt Lindgården där vi först intog vår lunch. Maten smakade utmärkt och även om den skall tysta mun var det ”surr” vid varje bord. Så var det dags att gå in i samlingssalen för att lyssna på dagens gäst Claes-Göran Ekhall. Det märktes att våren har gjort sitt intåg då antalet deltagare var 23 i stället för normalt ca 40. Claes-Göran började med att berätta att han varit yrkesofficer. Efter försvarsmakten engagerade han sig i ett utvecklingsprojekt, 2006 - 2017, inom Röda Korset med inriktning på Ukraina, vilket bl a inneburit ett 20 tal resor dit.

Numera är Claes-Göran volontär i Röda Korset samt författare. Svenska Rödakorset står för Humanitet, Opartiskhet, Neutralitet, Självständighet, Frivillighet, Enhet och Universalitet. Hans olika uppdrag har inneburit att han fått inblick i mycket gällande Ukraina.

Sammanfattningsvis: Ett fängslande och intressant föredrag om Ukraina då och nu. Stort tack till Claes-Göran Ekhall.


Text och bild: Bengt H

Fredagen den 1 april samlades vi till lunchträff.


Vi invaderade matsalen, 40 st plus tre gäster. Lunchen bestod av revben med tillbehör + efterrätt och kaffe.

Kl 14.00 hade alla intagit sina platser och undertecknad hälsade välkommen och berättade lite om kommande arrangemang inte minst vårens resa.

Så var det dags för våra gäster Elinor, vid datorn, och Anders Gårlin att berätta över temat ”Att leda och verka inom två skilda världar” – Frälsningsarmén och IKEA.

Första bilden i bildspelet blev Tranås stadsvapen. Anders är uppväxt i Tranås. Hans släkt har haft Gårlins blommor vilket gjorde att Anders tidigt började att binda

blommor och att leverera som bud. Anders pappa var anställd vid Kågens, ett möbelföretag som tillverkade kontorsmöbler.


Men vad skulle Anders ägna sig åt? Först studier och sedan blev det anställning på Astra Zeneca i Södertälje, Luxor i Motala och därefter IKEA.  (IKEA grundades 1943, finns i 43 länder med 166 200 anställda) På fritiden blev det Frälsningsarmén i Tranås, där han är tredje generationens frälsningssoldat. Euphonium blev hans instrument - Här passade Anders på att göra ett avbrott i pratandet, för att tillsammans med Curt Dahlquist vid flygeln, spela ett euphoniumsolo -  William Booths sång ”O gränslösa frälsning”. (FA bildades 1865, finns i 130 länder, 180 olika språk i 14 869 kårer med totalt 1,1 milj medlemmar) 


Under ett antal år var Anders ungdomsledare lokalt i Tranås men också engagerad i FA:s nationella ungdomsråd. IKEA-anställningarna innebar tjänst inte bara i Sverige, utan även i hela världen. Detta innebar även flytt för hela familjen till Holland, Schweiz och Singapore. Eftersom FA också finns i dessa länder, blev musiken det sammanhållande, då samma musik spelas i hela  världen där FA finns. Anders berättade också om sin personliga kontakt med Ingvar Kamprad som talade om honom som ”frälsningssoldaten”. Som pensionär arbetar Anders fortfarande några dagar på IKEA, nu i Sverige. Han är dessutom ordförande i styrelsen för ”MYRORNA” i Sverige.

Stort tack till Elinor och Anders för en mycket intressant föreläsning!


Text och foto: Anchi o Bengt

IMG_4800
DSC05158
DSC05160 a
DSC05161 b
DSC05163 a
DSC05167 a
IMG_4803
DSC05168 a
DSC05169 a
DSC05170 a
DSC05171 a
FA i Singapore
DSC05173 a
IMG_4808
DSC05172 a
DSC05174 a
IMG_4809

Fredagen den 4 mars 2022 träffades vi till lunchträff efter ”Covid-19 uppehåll”.


Som vanligt intogs lunchen i ett sorl av olika röster. Efter lunchen intog vi, 38 st förväntansfulla pensionärer samlingssalen. Göran Nilsson hälsade dagens gäster, Gerd och Stig Pettersson, välkomna.

Stig började med en personlig presentation: han gick i B-skola i Älmeberg, Vireda, kompletterade med folkhögskola, militärtjänst och polisskolan. Han har tjänstgjort som polis i Stockholm, Södermalm, Norrmalm och som piketbefäl. Stig har haft flera FN-uppdrag, både som militär och som civilpolis  och första uppdraget var i Kongo 1962 - 64. Därefter följde Cypern 1964, -86 och -93, Biafra 1969-70, Mellanöstern 1975, Namibia 1989–90, Kambodja 1992–93, Bosnien 1996 och Östtimor 2001–02. Stig tjänstgjorde även på Rikspolisstyrelsen, där han haft flera chefspositioner och även uppdrag i FN.

Hans fru Gerd har också arbetat som polis, bl.a som utredare i Stockholms polisområde. Även hon har haft polisiära uppdrag utomlands. Vi säger ett stort tack till Gerd och Stig för ett mycket intressant och väl genomfört och framförande.


Text och foto: Anchi och Bengt 

2021

Fredagen den 5/11 var det dags igen för Lunchträff , denna gång med rubriken ”Jazz och Visor”


Efter en god lunch var det dags för en annorlunda underhållning denna lunchträff och vi var 35 st som kommit för att lyssna..

Inbjudna att sjunga och spela var Timea Vauger- sångerska och Olle Gustavsson - flygel och dragspel.


Ingrid Grubbström hälsade oss alla välkomna och gav en kort information, innan gästerna välkomnades. Vi fick sedan vara med om ett fantastiskt program med olika sånger och visor på både svenska och engelska.


Timea sjöng med stor inlevelse och engagemang där hennes textning var väldigt tydlig. Olles hantering av flygeln visade på stort kunnande och glädje. En bit in i programmet blev vi alla överraskade av att även få sång av vår ordförande Ingrid, som också hon sjöng med stor inlevelse. Olle visade också att han var en fena på dragspel, vilket engagemang och glädje!


En trevlig stund tar också slut och efter en dryg timme var det dags för Bengt att tacka gästerna med varsin blomma.


Text: Anchi H: Foto Bengt H.

Fredagen den 1 oktober 2021, träffades ca 30 medlemmar till lunchträff.

 

I dag har vi besök av Bo Gunnarsson som kan titulera sig som ”Radiopolis”. Han medverkar i lokalradion varannan vecka i ett program med Hasse Pettersson.

Men jag tror vi börjar från början. Han växte upp på en gård drygt en mil från Nässjö och där bor han fortfarande. Hans far körde stora skogsmaskiner och självklart skulle Bo göra det. Han gjorde det i några år, men så började han fundera på om det var detta han skulle göra hela livet. Han och hans kamrat började prata om att bli polis och så blev det för Bo.


Att bli polis var alltså ingen pojkdröm utan något som växte fram. Efter polisskolan i Stockholm fick han jobb i Eksjö Polisdistrikt och där lärde han känna Göran Nilsson. Göran kom att tillsammans med flera andra att betyda mycket för Bo. Tidigt fick han förtroendet att vara vakthavande befäl. Ett av de första uppdragen var en kväll när telefonen ringde och en kvinna frågade om hon pratade med en polis. När Bo sa ja, så säger kvinnan var hon befinner sig och att hon tänker ta sitt liv. Hon bad Bo hälsa till hennes pojkar att hon älskar dem och sedan blev det tyst. Det tog 4 minuter att ta sig fram till henne, men de hann inte. En annan händelse, som etsat sig kvar är den lilla flickan Jasmina som försvann i Sävsjö 1997. Henne hittade man aldrig.

 

Det skedde en stor omorganisation 1998 och 121 myndigheter i landet skulle bli till länsmyndigheter. Bo sökte en av tjänsterna som vakthavande befäl. Han kommer fortfarande ihåg när Gunnar Lindelöw  ringde och sa att han fått en av de 6 tjänsterna. Än en gång kommer Bo tillbaka till förtroende. Stoltheten han kände över att han fick förtroendet.

 

Så tar han upp händelsen i Malexander, en händelse som påverkade hela poliskåren i Sverige. Plötsligt ställdes man inför ett våld, som aldrig hänt tidigare. Två poliser mördas varav en skjuts på mycket nära håll med sitt tjänstevapen. Detta ledde till att polisen började jobba med 3U, Utbildning, Uppträdande och Utrustning, för att vara rustad för denna typ av kriminalitet.

 Men det finns glädjeämnen. I februari 2014 så försvinner lille Ali, drygt ett år, från sin förskola i Huskvarna. Det blir stort pådrag och man letar i och kring förskolan. Detta pågår ett par timmar och man börjar fundera på om pojken rövats bort. Men plötsligt hörs ett gnyende från ett buskage. Det visar sig att pojken ramlat ner i ett slukhål. Hålet är 120 centimeter och Ali är 112 centimeter. Det är då även poliser får ståpäls.

 

Så är det tid för en ny omorganisation. Hur ska det gå? Från att ha haft en länsorganisation för länets 340 000 invånare, blir det nu en organisation med 35 kommuner och 1,1 miljoner invånare. Hur klarar man att jobba för att minska brottsligheten och ge medborgarna trygghet?

 är ledningscentralen flyttar från Jönköping till Linköping 2016 så följer Bo med. Han tänker stanna ett halvt år, men han pendlar fortfarande till Linköping. Sedan tre år tillbaka så medverkar han i lokalradion hos Hasse Pettersson. Det blir en halv timma var fjortonde dag. Det här är ett bra forum att få ut hur polisen jobbar.

 

Det finns ett par ärenden, som fortfarande är aktuella. I Gislaved i december 2019 kommer några in på en kontantfri restaurang. Tumult uppstår och en gäst ingriper. Han blir dödad och först nu finns en misstänkt person. Ett annat ärende är från 3 mars i år. En psykiskt sjuk man sticker ner 7 människor i Vetlanda. När polisen kommer fram så skjuts han i låret.

Bo känner en oro för gängkriminaliteten och tror att en generation gått förlorad. Anhöriga och föräldrar måste hjälpa till så unga ser en framtid med ett vanligt liv och ett vanligt jobb.

 

Så ställer han sig frågan om jag skulle söka polisen igen? För fem år sedan skulle jag utan tvekan svara ja. Idag är jag kanske mer tveksam.

 

Tack Bo för en intressant föreläsning. Vi var ca 30 som lyssnade.

Text: Ingrid G, Foto; Lena Clarin

 

Fredagen den 3 september 2021 träffades vi till årets första lunchträff. Ä N T L I G E N! 


Vi var 44 st, fantastiskt. Lunch intogs i matsalen,med mycket prat om vad som hänt under ”Istiden”.

Efter lunchen var det dags för dagens gäst,  Lennart Angselius med temat ”Året var 2020”.

Han hade sammanställt bilder från året som gått kombinerat med ett kåseri. Lennart började med en personlig presentation: uppväxt i Nässjö, spelat bandy samt någon match där Ulf Sterner deltagit. Ulf var duktig på att ”finta”. Därefter följde kåseri och bilder som visade att isolering i kombination med tillgång till bil, inte blir så isolerat.

Det började med en resa till Teneriffa alldeles innan pandemin bröt ut. Därefter följde bilder från Götaland och Svealand som besökts under 2020. Kåseriet visade helt klart att vi lever i ett omväxlande och vackert land.

Stort tack till Lennart Angselius för en härlig presentation.


Efter kåseriet följde information av Ingrid Grubbström, Uno Fredriksson, Anchi och Bengt Hultqvist.

Text och bild Bengt H

2020

Fredagen den 7 februari träffades vi till 2020 års första lunchträff.

 SEXTIOEN (rekord enligt säker källa) hade hörsammat kallelsen och känt behov av att träffas och höra/se dokumentärfilmen om Alf Henriksson.

Många av oss kom tidigt dels för att äta lunch men framförallt för att "prata" och umgås. Underhållningsdelen av lunchträffen började med att jag presenterade Alfa Ljungquist-Rolfsten som fyllde 103 år 11 januari i år. Alfa var min ungdomsledare i Frälsningsarmén under åren 1956-ca 1960. Vi har/har haft kontakt under alla år. Alfa tog tillfället att berätta ett fängslande minne från ungdomsledartiden. Jag förstärkte detta med betydelsen av alla ungdomsledare i föreningslivet. Därefter tog Anchi vid och presenterade föreningens nya hemsida. Föreningen framför ett stort tack till henne för allt arbete hon gjort för att få en bra hemsida.

Christer Möller hälsades därefter välkommen som dagens gäst. Han har sammanställt dokumentärfilmen om Alf Henriksson. Alf Henriksson föddes i Huskvarna 9 juli 1905 och avled i Stockholm 9 maj 1995. Begravd på Huskvarna kyrkogård. Alf Henriksson har skrivit många böcker, verser m.m. men var också anställd på Dagens Nyheter i Stockholm. Han skrev bl a ca

20 000 dagsverser vilket gör en vers/dag i ca 55 år. Vid vårt lunchmöte fanns även förste ordföranden i Alf Henrikssons sällskapet Stig Jonsson på plats. Stort tack till Christer Möller för en fantastisk dokumentärfilm.


Text Bengt H, bilder Lena Clarin och Bengt H.

Fredagen den 6 mars 2020, träffades 59 medlemmar till lunchträff.

Efter en god lunch med mycket prat intog vi våra platser i konferenslokalen. Arne Erlandsson med sin ”kompis” kameran var på plats. Arne började tidigt att intressera sig för foto.

Vid ett bord i bakre delen av konferenslokalen fanns flera av hans gamla kameror på plats tillsammans med foto-utställning på skärmar. Arne tog oss med på en bildspelsresa som omfattade hans födelseort Askeryd via folkhögskolan i Mullsjö, lantbruksskola och polisskolan. Hans intresse för foto har medfört ett antal fotokurser och tävlingar. Han blev utsedd av kriminalkommissarie Anders Gundemark till att dokumentera Jönköpings 700 års jubileum.

Arne använde 17 rullar x 10 svartvitfilm och 10 rullar x 36 färgfilm. Övrigt han har dokumenterat är polispersonal under 1960, -70 och -80-talet. En av bilderna på vår hemsida visar en grön SAAB 96 i vänstertrafik. Vänsterstyrd som passade lantbrevbäraren. Stort tack Arne för din dokumentation som vi borde arkivera på ett omsorgsfullt sätt.

Slutligen överlämnade ordföranden Bruno Ödman blommor och en överraskning till Anchi Hultqvist för allt arbete hon lagt ner för att skapa en ny hemsida.


Text Bengt H, bilder Lena Clarin och Bengt H.

DSC_0002 Bengt Hultkvist Alfta 103 år
DSC00462
DSC00473
DSC_0016
DSC00485
DSC00466
DSC00486
DSC00495
DSC_0026
3 x Lindgården 6 mar 2020
DSC00690
DSC00691 a
DSC00692
DSC00693 a
DSC00694 a
DSC00684
DSC00686
DSC00699
DSC00703 a
DSC00704 a
8 Arne Erlandsson Bengt Hultkvist Lindgården 6 mar 2020