2019
2018
Lunchträff 2 februari 2018
Att växa upp på 1950 - 1960-talet.
Bostadsområdet Norrängen väster om Grännavägen ritades och byggdes i början av 1950-talet. I folkmun kallades området Korea. Här växte dagens gäst Mats Werning upp.
Mats berättade om området, alla barn som fanns där och dåtidens fritidsledare som var mammorna i området. De flesta boende jobbade på Huskvarna AB, Huskvarna Borstfabrik och Junex. Mats tog oss med i en verklig nostalgitripp. Vi församlade kunde verkligen känna igen oss även om vi inte vuxit upp på Norrängen.
Ju äldre Mats blev ju större blev upptäcktsområdet. Inte bara Huskvarna utforskades. Även Jönköping och Mats nuvarande hemort Hovslätt.
Stort tack till Mats för en härlig ”resa”./ Bengt H.
Lunchträff den 2 mars 2018
Fössta fredan i mass och ingen massipantåta. Nej den äter vi på tossdan. Nu blev det kalops och chokladkaka – allt enkelt för en smålänning att säga. Det småsnöade och blåste kallt, men vi var ändå många som ville ha lunch på Lindgården.
Troligen var det Ingvar Selse och hans föredrag om vinterfåglar som lockade. Han presenterade de vanligaste fåglarna, som kommer till våra fågelbord nu på vintern. Pilfinken är den vanligaste men vi kan även se Sveriges nationalfågel, Koltrasten, året runt. Men det är på våren vi hör dess härliga kvittrande. Även Gråsiskan har varit vanlig den här vintern. De har kommit i hundratals och någon har varit ringmärkt i Kina så det betyder att de drar sig västerut för att hitta mat.
Vi fick lära oss om Forsärlan, som första gången etablerade sig i Jönköpingstrakten. Ingvar berättade också om kråkfåglarna Skata, Kråka och Kaja, som inte är så populära vid fågelbordet.
Så berättade han om fåglarna, som inte riktigt vet om de ska flytta söderut eller stanna kvar. Där har vi den lilla Kungsfågeln, Gärdsmygen och Rödhaken som stannat kvar i Jönköping hela vintern. Sedan har vi änderna, som finns i våra vattendrag Vättern, Munksjön och Rocksjön. Men när isen lägger sig flyttar de till norra och västra Europas havsstränder. Måsarna vill vi inte gärna ha vid fågelborden, men de är vanliga och även Skarven, hatad av fiskare, finns i våra trakter. Vi fick många tips var vi kan titta på fåglarna – Liljeholmsparken, Rocksjön, Munksjön, Vättern och Dumme mosse. Det manar oss ut i naturen till helgen./Ingrid G.
Lunchträff den 6 april 2018
Denna fredag 44 medlemmar till lunchträff. Som vanligt infann sig alla i god tid för att njuta av lunchen och samvaron kring borden. Dagens gäst var Hasse Paulsson, en känd profil från Hovslätt. Hasse har gjort mycket för samhället Hovslätt inte minst Hembygdsföreningen där han fortfarande är mycket aktiv. Han har många intressen och dagens rubrik var från LÅDKAMERA till NIKON.
Han började med att berätta om att han fick en kamera av en av sina systrar. Intresset utvecklades. Hasse blev tidigt anlitad till att fotografera bla familjehögtider. Intresset växte och det blev så småningom en vassare kamera, en ännu vassare.
Idag har Hasse bl a en digitalkamera som han använder i första hand till fågel- och naturfotografering. Vi kunde bara konstatera att utvecklingen har gått framåt.
Tack Hasse för ditt historiska inlägg. /Bengt H.
Fredagslunch den 4 maj 2018
Hur ska jag prata med ungdomar, som upplever alkoholen som något positivt. Det finns faktiskt faror med att dricka sig berusad. Det var en av de frågor Birgitta Ander tog upp när hon efter fredagslunchen berättade om ungdomars berusningsdrickande och var de dricker. Idag festar tonåringar hellre hemma än utomhus.
När Birgitta jobbade som fältare för tjugo år sedan så fanns det vissa platser utomhus där ungdomarna samlades för att dricka sig berusade. I dag är de platserna tomma.
Detta har Birgitta kommit fram till i sin forskning på Hälsohögskolan i Jönköping. Hon är socionom och har jobbat i många år med att söka upp ungdomar som drack och festade utomhus. Ofta gjorde hon det tillsammans med polisen. Nu har hon varit lärare på socionomprogrammet och de senaste 6 år har hon forskat, vilket resulterar i en doktorsavhandling.
När Birgitta intervjuat tonåringar så har de sagt att platsen för berusningsdrickandet är viktig. De väljer vilka de dricker tillsammans med och de vill inte att det uppstår slagsmål. Nej, vi har så roligt. Det är fest att berusa sig. Och då är hemmet den vanligaste platsen. Att vara ute är skämmigt – då kan föräldrar och andra vuxna se dem. De vill ha kontroll på sitt drickande och uppnå en hög berusning men inte bli för fulla. De sociala medierna har medverkat till de förändrade mötesplatserna. Det behövs mycket planering, ofta under flera dagar, innan festen kan hållas. Ofta är man ca 10 personer och man vet mycket väl var öl och sprit kan köpas. I ett rum dansar man och i ett annat pratar man. Flickorna går inte ensamma.
De ska kunna ta hand om varandra. Berusningsdrickandet bland ungdomar på högstadiet och på gymnasiet har minskat, det finns en undersökning som gjorts i fyra kommuner som startat i årskurs 6 och som följt ungdomarna upp i gymnasieålder. Alkoholdebuten kan förekomma redan i årskurs 7 och då ser man även bruk av tobak och droger. Det som bidragit till en tidig debut är föräldrarnas förmodade tillåtande attityd, inte påverkan av kamrater.
Birgitta ställde frågan - Hur når vi dem? Hur kan vi bli trovärdiga? Ännu en intressant eftermiddag med drygt fyrtio deltagare.
Bild: Bengt Hultqvist Text: Ingrid Grubbström
Lunchträff den 7 september 2018
Tänk att ha pianot som sitt arbetsverktyg och vakna en natt och inte kunna röra högra armen. Det var just vad dagens gäst Anders Ekström råkade ut för.
Men vi börjar från början. Anders berättade om hur han som liten tyckte om att sjunga och så upptäckte han pianot när han var 6 år. Musiken ledde honom till sitt kommande yrke men också sitt stora fritidsintresse. Efter studentexamen blev det religionsstudier i Lund och Uppsala, men så kom det en helt ny musiklärarutbildning, som var inriktad mer på aktuell musik och inte så mycket klassisk musik. Han sökte och kom in och efter några år på Flahultsskolan i Norrahammar fick han möjlighet att på 80-talet starta musiklinjen på Per Brahe-gymnasiet. På fritiden var han organist i Missionskyrkan i Hovslätt och så hade han körer både i kyrkan och utanför.
Ambitionen var hög på musiklinjen och när man fick tillgång till Huskvarna teater så blev det flera musikaluppsättningar. Anders gav oss ett smakprov på några i ett medley – "Annie get your gun", "Teaterbåten", "Spelman på taket", "West side story" och "Sound of music".
Men så i november 2013 kom smällen. En stroke, som tvingade honom till sjukhusvistelse och rullstol. Men turligt nog fick han mycket god eftervård. Bra träning och efter ett år så fick han en mycket tuff efterträning. Den gick ut på att han inte fick använda sitt friska ben, utan bara det dåliga och samma med armen. Hela tiden hade han som mål att kunna spela piano igen och efter en tid tog han fram de gamla nybörjarnoterna och tragglade skalor.
När det gått knappt 2 år så ringde Andreas Glans och berättade att han fått Olle Widestrands stipendium. När det delas ut så medverkar stipendiaten med ett program tillsammans med sina körer. Hur skulle detta gå? Han hade ju inte kunnat göra något på så lång tid, men han tränade med den klass på PB, som börjat den termin han blev sjuk och han fick med sig ytterligare två av sina tidigare körer. Nu gav Anders oss ett smakprov på Olles musik – skolsånger och en andlig sång. Olle var en stor musikant! Så spelade han en jazzig låt - Java Jive.
Idag är Anders tillbaka som kyrkomusiker och vi fick höra en vacker melodi skriven av Stefan Nilsson, hämtad ur TV-serien Skärgårdsdoktorn. Göran Nilsson tackade Anders och bad honom avsluta med Fur Elise – ett elddop för en högerhand, som varit helt förlamad för några år sedan.
Till den här lunchen kom 53 personer./Ingrid G.
Lunch den 5 oktober 2018
Hur gör ett land när det plötsligt kommer tusentals flyktingar på bara några veckor? En begynnande vinter i antågande och en överrumplande situation. Och framför allt en för liten organisation för att kunna bedöma varje asylsökandes rätt att få skydd eller ej.
I den vevan började vår föreläsare, Mats Rosengren (tidigare närpolischef vid Polisen i Jönköping) på Migrationsverket. Han bytte inriktning och blev avdelningschef på en myndighet, som ställdes inför många nya problem och som behövde rekrytera många, många nya handläggare. Mats hade ett tydligt mål för sig och sina ca 35 medarbetare. De skulle bli den bästa avdelningen inom hela verket. Och det blev de efter något år. (Det hade varit intressant att även få höra om den resan. )
Även om de nya medarbetarna hade en akademisk examen, så tog det över ett år innan de hade tillräcklig erfarenhet i arbetet. Det handlade om att göra bedömningar – exempelvis kring ursprung, ålder och skyddsbehov, bifall eller avslag. Och efter avslag, omprövning i olika instanser, kanske polishämtning och förvar innan utvisningen kunde verkställas.
Ja, det är detta vi hört så mycket om, men verksamheten är så mycket mer. Bland de ca 135 000 personer, som beviljades tillstånd under 2017 så fanns mer än 30 000 som kom hit för att arbeta. Bland dem fanns en stor grupp indier och där fanns även de tillfälliga bärplockarna från Thailand. Närmare 50 000 fick komma för att de hade anknytning till någon här i Sverige, familjeförening. Närmare 5 000 var kvotflyktingar– det är personer som FNs flyktingorgan UNHCR valt ut. Drygt 13 000 kom för att studera. Resterande ca 30 000 kom hit för att söka asyl. De flesta kommer från Syrien och de får stanna här precis som flyktingarna från Eritrea. Däremot får bara ca 25 % av de från Afghanistan stanna. Samtidigt som många kommer
hit så lämnade ca 110 000 Sverige förra året. Mats berättade också om andra arbetsuppgifter, som verket har och om samarbete med andra myndigheter.
Ännu en intressant fredagseftermiddag, där ca 50 personer deltog.
Text och bild: Ingrid Grubbström
Lunchträff 2 november 2018
Fredagen den 2 november var vi 33 medlemmar som träffats för lunchträff. Alla var i god tid för att finna ett bord och sällskap för samtal. Efter lunchen träffades vi i samlingssalen.
Göran Nilsson hade hittat ytterligare en gäst från sydvästra delen av kommunen nämligen Thomas Ahlebro. Thomas bor i Norrahammar. Googla gärna på Thomas Ahlebro så hittar du ytterligare info om honom. Han berättade på ett mycket fängslande sätt om Huskvarna vapen och Norrahammars bruk. Bl a annat om Wilhelm Tham, industrimannen som betytt mycket för Huskvarna och Huskvarna vapen och om Wilhelm Spånberg, i riksdagen kallad Spånberg i Spånhult. Han var en svensk godsägare, bruksägare och politiker som 1877 grundade det moderna bruket i Norrahammar. Stort tack till Thomas som även inbjöd oss till Huskvarna industrimuseum.
Text Bengt H samt dåliga bilder av samme man.
2017
Fredagslunch 3 februari 2017
Dagens gäst: f.d. brandmästare Bernt Gunnarsson berättade om räddningstjänstens utveckling från 1200-talet fram till vår tid. Ur boken "Jönköping brinner", skriven av dagens gäst kan man bl.a. läsa om Magnus Ladulås tredje bevarade privilegiebrev för Jönköping skriven 1288 på Visingsö. I detta brev tillsätts reguljära nattvakter, som förmodligen är den första organiserade brandpersonalen i Sverige, s.k. borgarvakter, Sveriges första ”brandordning”. Jönköping kan historiskt jämföras med Paris (1254) och London (1268).
Vidare visade Bernt bilder och berättade om större bränder och olyckor som drabbat Jönköping från 1960-talet till vår tid.
Minst 52 ivrigt intresserade och lyssnande polispensionärer var på plats./Bengt H.
Lunchträff fredagen den 3 mars 2017
F.d. folkhögskolläraren och folklivsskildraren Sven-Olof Josefsson kåserar.
Träffen besöktes av minst 51 glada och förväntansfulla medlemmar. Lunchen intogs som vanligt med god aptit och trevlig samvaro kring matborden.
På utsatt tid tog Sven-Olof Josefsson plats på scen. Han berättade från sin barndomskvarter i Växjö samt om ”lekkamrater”, som han intervjuat i nutid. Han berörde även Per Albin Hanssons tid samt Thage Erlander som statsminister samt kvinnans roll då och nu. Det är bara att konstatera ”det var inte alltid bäst förr”.
Text och bild Bengt H
Lunchträff fredagen den 7 april 2017
Så var det första fredagen i månaden april. Nästan 40 personer samlades på Lindgården för gemensam lunch med efterföljande föreläsning. Denna gång hade vi besök av Magnus Widell, hembygdsforskare från Habo. Han berättade om Skattkammaren i Stadsparken.
Beslut togs 1938 att bygga en depå för Riksbankens guldreserv här i Jönköping. Platsen skulle komma att ligga nästan mitt i stan, i berget under stadsparken. Grottan, som den kom att kallas för, skulle bli 600 kvadratmeter och ingen sprängare i trakten ansågs tillräckligt kunnig för jobbet utan sprängare anställdes från Malmfälten. Rummen var klara i dec 1939.
Då mitt i natten kom ett hemligt tåg från Stockholm. Guldreserven skulle delas upp på Grottan i Jönköping, Stockholm, Karlsborg och Boden. Den innehöll påsar svenska, norska, danska, finska, tyska och ryska guldmynt. Det fanns också guldtackor och sedlar. Vi förvarade även Estlands och Litauens guldreserv och delar av riksregalierna. Allt fanns kvar här till november 1945.
I november 1939 var man också rädd att enkronorna inte skulle räcka. Sedeltryckeriet i Tumba hann inte trycka så många, som behövdes. Därför fick Jönköpings litografiska i uppdrag att trycka enkronors sedlar i reserv. En miljon kronor trycktes här i Jönköping av drygt 12 miljoner. Men de kom aldrig till användning. Så kom kalla kriget och 1951 tryckte man upp beredskapssedlar. Delar av dem har också funnits i Grottan i Stadsparken.
Men så tömdes Skattkammaren och allt blev till ett förråd åt Jönköpings kommun. Och nu är även det borta.
Text och bild: Ingrid Grubbström
Lunchträff fredagen den 5 maj 2017
Tänk att ha en provanställning som volontär på Jönköpings-Posten i 50 år. Det var just det som Yvonne Teifel berättade om på fredagens lunch. Hon var enda kvinnan på redaktionen bland 55-åriga män. Själv var hon 19. Efter två månader som volontär låg det ett brev från chefen på bordet.
Där stod det att han var nöjd med hennes artiklar och därmed fortsatte anställningen. Tidningen hade länge haft en religiös inriktning, men synden började göra sig påmind i Jönköping. På Stora hotellet började familjen Staav ha nattklubb med kända artister och på Rigoletto engagerade Stig Sjögren pop-band till och med från England. Det blev många spännande möten för en ung journalist. Vem var Josefin Baker och vilken fråga borde hon få? Hur få ihop material till en artikel från en motspänstig och rökande Ulf Lundell, som tycke att journalister bara skrev osanningar. Och tänk när en nitisk korrekturläsare gjorde akademiledamoten Artur Lundqvist till Nobelprisvinnare i stället för Nobelprisfinnare. Kändisadvokaten Henning Sjöström skulle intervjuas under sin joggingrunda av tidningens spänstigaste reporter. Men Henning insåg reporterns begränsningar och intervjun gjordes under lugnare former.
Yvonne berättade att hon aldrig varit intresserad av idrott. Ändå fick hon uppdraget att skriva ett reportage från en HV-match. Artikeln toppades med en publikbild där Yvonne var inringad och rubriken var: Novisen på isen.
Sigge tackade Yvonne med blommor för att vi fått intressanta och roliga axplock från hennes yrkesliv. Totalt samlade fredagslunchen 40 deltagare.
Text och bild Ingrid Grubbström
Lunchträff fredagen den 1 september 2017
Dagens gäster: Daniel Larsson tillsammans med Anna-Lena Ståhle
Lunchträffen besöktes av 36 medlemmar. Dagens lunch, köttfärslimpa med god sås samt en alternativrätt. Den intogs som vanligt med god aptit och trevlig samvaro. Undertecknad informerade och hälsade dagens gäster välkomna. Anna-Lena som varit god man för Daniel berättade att Daniel var en försiktig och misstänksam pojke då de träffades.
Därefter berättade Daniel om sin ”resa” från Afghanistan till Sverige. Daniel blev tidigt föräldralös och växte upp i sin farbrors familj. Så småningom bestämde Daniel att han skulle ta sig till Europa. En resa fågelvägen på ca 450 mil. Resan gick via Iran, Turkiet, Grekland genom Europa och till Sverige. Han kom först till Malmö och sedan till Jönköping där han läste in årskurs 9 och sedan 3 år på gymnasiet. Därefter fick han anställning på ”Fläkten”. Därefter fick han erbjudande att börja arbeta med ensamkommande flyktingar inom Jönköpings Kommun.
Idag har han fast anställning inom kommunen, körkort, bil och ägare till sin lägenhet.
Vi som var där lyssnade med spänning till hans ”resa” och kunde i korthet konstatera ”vilken kille”.
Vi önskar Daniel lycka till i framtiden och tackar hans ”svenska” föräldrar Anna-Lena och Lars för deras insats för en flykting.
Text och bild/Bengt
Lunchträff fredagen den 6 oktober 2017
Dagens gäst: Rolf Jonsson, medlem i Rosenlunds herrgårds vänner, f d skadereglerare på Trygg-Hansa, f d ordförande i Vätterhem och fritidspolitiker i tidigare Folkpartiet.
Lyssnare: 35 medlemmar
Tänk vad människors engagemang kan åstadkomma! För ca 8 år sedan bildades en interimsstyrelse i föreningen Rosenlunds herrgårds vänner. Då hade diskussionerna pågått en tid om vad man skulle göra med Herrgården.
Sedan den köptes av kommunen 1936 hade den varit bostad, ungdomsgård och folkhögskola. Kanske skulle Högskolan ta över den och hyra ut den till gästföreläsare eller kanske skulle den säljas privat. De politiska blocken bytte åsikt flera gånger.
Vännerna ville hela tiden att Herrgården skulle vara tillgänglig för allmänheten och så blev beslutet till slut. Herrgården restaureras för att på dagtid bli en kurs- och konferensgård för Jönköpings kommun och på kvällstid och helger vara tillgänglig för kommunens föreningsliv. Ombyggnaden invändigt skulle få kosta 12,5 miljoner men blev lite dyrare. Invigningen var 2017.
Nu väntar en fortsättning. Stallet, där polisens hästar fanns till fram på 50-talet, ska inrymma en restaurang med uteservering, plantshop och växthus. Planerna är också att iordningställa en del av herrgårdsparken från slutet av 1700-talet. Allt detta hoppas man ska vara klart till sommaren 2018 för då kommer en världskonferens om rosor att hållas i Köpenhamn och deltagare ska bussas hit för att besöka vårt Rosarium med dess 500 olika arter.
Herrgården har en gammal historia och det var juristen vid Göta Hovrätt, Gustaf Mauritz Posse, som byggde herrgården. Den stod klar 1788. Från baksidan av herrgården och ner till Vättern lät han anlägg en park med gångar och dammar. Man har geoscannat området och har idag en bra bild av hur parken såg ut. Posse utvecklade ett mönsterjordbruk och hade ett 50-tal anställda. Hans intresse för jordbrukets drift gjorde att han blev ledamot i Jönköpings läns hushållningssällskap.
Text och bild: Ingrid Grubbström
Lunchträff fredagen den 3 november 2017
Dagens gäst: Staffan Magnusson, biodlare och f d yrkeslärare på Bäckadals-gymnasiet i Jönköping.
Lyssnare: ca 30 medlemmar.
Tänk att vara bidrottning och para sig en gång och sedan spara sperman i fem år och lägga 3000 ägg/dag under hela sommaren. Dessutom hela tiden bli ompysslad av sina arbetsbin. Staffan Magnusson berättade för oss om det fantastiska liv, som bina lever i sina kupor. Han har tidigare haft biodling i stor skala, men nu har han några kupor i närheten av bostaden på Gräshagen. Hans kupor ser annorlunda ut än vad vi är vana att se. De påminner om ett tråg och har ingen ram, där bina bygger sina vaxkakor. Istället har de en list med fasade kanter i taket på kupan och därifrån bygger de sina vaxkakor. De är så fantastiska i sin konstruktion, så man blir helt förundrad hur de små bina, i mörker, kan bygga dessa små sexkantiga utrymmen. De byggs under våren av vaxfjäll, som bina producerar och som de plockar av varandra.
På sommaren är det stor aktivitet bland arbetsbina. De ska sköta drottningen och drönarna och samla in pollen och nektar. De kan flyga ett par kilometer och de får göra många vändor för att få ihop något gram honung.
För att få ihop en burk honung på 700 gram så har bina gjort ungefär 10 miljoner besök hos blommor och växter. Ett samhälle ger mellan 30 och 50 kilo honung, men denna sommar var kall och gav bara 15 kilo.
I ett bisamhälle finns mellan 10 000 och 50 000 arbetsbin. De lever några veckor och de arbetar faktiskt ihjäl sig. Så finns det 500 till 2000 drönare vars enda uppgift är att befrukta drottningen. Inför vintern biter arbetsbina ihjäl drönarna. Och så finns drottningen, som lever ca 5 år.
Som tack för en trevlig föreläsning överlämnade Bengt en bukett rosor. Och Bengt fick en bukett av vår ordförande för allt jobb han och Göran Nilsson lägger ner på lunchmötena och promenaderna. Göran var inte på plats, så Bengt fick i uppdrag att åka förbi……
Text och bild: Ingrid Grubbström
2016
Lunchträff 2016-02-05
Årets första lunchträff samlade 47 personer.
Berthil Johansson tog med oss på en resa i ord och bild till Albanien – landet vid sidan om. Han berättade om Albanien historiskt. Bibeln talar om Paulus resa till Lyrien (som sedan blev Albanien). Albanien färgat av romarriket, vidare fram emot den kommunistiska tiden. Albanien är idag ett fritt land under stark utveckling. /Bengt H.
Lunchträff 2016-03-04
Fredagen den 4 mars samlades vi till lunchträff på Lindgården. Vi var minst 67 personer, vilket gjorde att en alternativ maträtt tog slut.
Dagens gäst var Christer Möller med team. Christer har dokumenterat konstnären Calle Örnemark i tal och bild.
En intressant resa i Calles liv. Calle föddes den 18 december 1933 och avled 3 augusti 2015. Calle gjorde många stora träskulpturer bl.a. Det indiska reptricket, som stod på Riddersberg 1979-2002, Jätten Vist 1969 och Morgans Skip i Norge 2008.
Ett stort tack till dagens gäst.
Lunchträff 2016-04-01
Fredagen den 1 april 2016 samlades vi till lunchträff på Lindgården. Många kom i god tid för att träffas och talas vid. Plötsligt öppnas dörrarna till matsalen. Snabbt uppstår en kö där den sociala gemenskapen fortsätter.
Efter en god måltid var vi 41 bänkade för att lyssna till
Dagens gäst: ”Radiopolisen” Ingemar Eriksson.
Rubrik: "Brott som drabbar seniora personer."
Ingemar berättade fängslande och med hjälp av bilder hur lätt det är att bli lurad. Till slut visade Ingemar att av F-läns ca 70000 pensionärer är det knappt 100 som drabbas. Oavsett om det är 1 eller 100 som drabbas är det mycket jobbigt för den enskilda människan.
Tack Ingemar för intressant information som förhoppningsvis sänker statistiken.
Lunchträff 2016-05-06
Denna soliga och varma klämdag samlades ca 35 medlemmar på Lindgården för att intaga en god lunch.
Sigge Eriksson hälsade alla välkomna och inledde dagen med en tyst minut för Carl Anders Gundemark, vår äldsta medlem, som gick bort 2016-04-15.
Därefter presenterade Magnus Wennblom vår gäst, pensionerade Överstelöjtnant Göran /Boris/ Bjuremalm. Göran växte upp på Kattås en gård utanför Mullsjö. Han bor i Uppsala, men vistas mycket på gården i Mullsjö. Han har haft ett långt liv som pilot, har flugit alla typer av stridsplan utan det senaste JAS, vilket han berättade om. Göran var divisionschef på F16 i Uppsala och flög Draken under 20 år. Han har även varit ledare för flygvapnets uppvisningsgrupper och berättade bland annat om när uppvisningsgruppen var på besök i Moskva med svenska Drakenplan.
Magnus avslutade, med att tacka Göran Bjuremalm, och önskade alla en bra sommar.
Lunchträff den 2 september 2016
Vi gästades av förre överläkaren och verksamhetschefen vid medicinkliniken på länssjukhuset Ryhov.
Han kåserade på ett mycket underhållande sätt om tre fantastiskt intressanta människor som verkat i bygden.
Den förste var THX-doktorn Sandberg vars historia och kamp mot överheten belystes på ett fullödigt sätt. Han kämpade i sin övertygelse om att kunna hjälpa folk under många år. Folk formligen vallfärdade till hans mottagning i Aneby.
Han berättade också ingående om den kände Huskvarnaläkaren doktor Hjorton, som blev en stor man i staden. När han dog fick han en mycket pampig begravning och man gick man ur huse för att följa den omtyckte läkaren till den sista vilan. Vad man vid den tiden inte visste var att det av doktor Hjorton uppfunna "Hjortonspulvret" efter mångårigt bruk skadade njurarna så att folk dog en för tidig död. Man hade missbrukat pulvret, som framställdes på Huskvarna apotek, för att kunna öka takten vid maskinen på fabriken och därigenom förbättra lönen.
Den siste som berördes var den i bygden omtalade "Flahultarn" som botade många krämpor genom att dela ut en "sup" med hemligt innehåll. Det finns många människor som kan intyga att diverse infektioner försvann efter att de tagit "supen". Tyvärr tog Flahultarn med sig receptet på "supen" i graven !! Detta kanske hade varit något man hade haft nytta av ännu i dag - vem vet ?
Leif Ockander tackades för den utomordentligt trevliga eftermiddagen med en blomma !
Vid pennan/Bruno
Lunchträff den 7 oktober 2016
Vem är refrängsångerska på skivan med Seymour Österwalls orkester och visst låter det lite bekant när Erik Odde sjunger.
Den här fredagen gästades vi av Lars-Inge Pettersson från Hovslätt. Han har tidigare drivit restaurangen vid Axamo och därefter Restaurang Amadeus på Östra Storgatan. Och så samlar han på gamla stenkakor. Han hade valt ut ett antal som han spelade på, dels en trattgrammofon och dels en resegrammofon.
Nu fick vi veta att refrängsångerskan hette Brita Borg, en av Sveriges bästa sångerskor enligt Lars-Inge. Och vem var Erik Odde? Jo, det var Jussi Björling, som sjöng in schlagers under pseudonym. Så fick vi höra trumpetaren Ernie Englund med sin orkester Crazy man som spelade en av Bill Haleys första låtar. Vi lyssnade på Jonny Bode, som i många år var svartlistad i svensk radio. Han beskrivs som mytoman och levde över sina tillgångar. Amerikas stora fanns också med på skiva, Louis Armstrong, Frank Sinatra och Glenn Millers orkester. Och så spelade Lars-Inge en version av Flottarkärlek med Delta Rhythm Boys.
Avslutningsvis kom Evert Taube och vi – ca 40 personer - sjöng med i Calle Schewens vals.
Tack för ännu en trevlig fredagslunch./Ingrid Grubbström
2015
Fredagslunchen den 4 november 2016
Det kom snöblandat regn och det var mörkt och trist, som det bara kan vara i början av november, när vi gått tillbaka till vintertid. Kvällarna börjar redan vid tretiden, men det hindrade inte ett trettiofemtal medlemmar i polisens pensionärsförening att söka sig till Lindgården för att äta lunch och höra Lisbeth Malmqvist berätta om sitt liv inom fängelseväggarna.
Det var spännande att få lyssna till hennes berättelser från jobben inom Kriminalvården. Hon har arbetat på Hinseberg, Härlanda, Tidaholm, Skogome och inom frivården. Med sina 43 år inom Kriminalvården på olika befattningar, så har hon sett hur fängelserna förändrats. I början fanns inte alls det säkerhetstänkande som har utvecklats nu. Men även om hon varit med om mycket, så är det bara en gång hon blivit hotad. Och det gick bra. I dag ger hon sin tid till Brottsofferjouren här i Jönköping, där hon är ordförande men också vittnesstöd och stöd för brottsutsatta.
Tack Lisbeth för att vi helt kort fick komma in i ditt spännande liv.
/Ingrid Grubbström
Lunchträff den 8 maj 2015
SAM-hjälp presenterades av Allan Wendefors
Efter en god lunch intog vi våra platser i samlingssalen på Lindgården. Vi var 29 st. plus dagens gäst Allan Wendefors.
Allan började med att presentera sig och berätta om sitt yrkesval: Polis, militär eller pastor. Han började som militär men övergick sedan till pastor. Han har varit fältpastor och tjänstgjort i FN.
SAM-hjälp, som startade 1990 med anledning av läget i Rumänien efter Nicolae Ceausescus fall december 1989, har haft ett 20-tal projekt företrädesvis i öststater. En fängslande timma i ord och bild. Vi kan återigen konstatera att vi har det bra.
Bild och text Bengt Hultqvist
Lunchträff den 4 september 2015
Höstens första lunchträff träffades 41 glada medlemmar . Dagens gäst var Leif Nersäter, som tog oss med i sångens och visans värld. Leif berättade bl.a. att Fred Andersson
varit hans mentor. Fred var Jönköpingsbo och känd fotbollsspelare, underhållare och en god medmänniska. Även Rolf von Otter är en idol för Leif. Leif lät oss sjunga med i några kända
sånger och refränger, vilket gjorde att stämningen höjdes ytterligare. En mycket trevlig stund.
Vid pennan och bakom kameran, Bengt.
Lunchträff den 2 oktober 2015
C:a 40 deltagare hade mött upp på Lindgården för att lyssna till vår egen Bengt Hultqvist, som tog oss med på en resa till Afrika i ord och bilder. Han och hustrun hade deltagit i en resa till Tanzania och Kenya hösten 2013. Vi fick oss till del många fina bilder på både djur, människor och natur. Synnerligen bra berättat av Bengt. I början av mötet avhölls en stunds tystnad för att hedra de bortgångna medlemmarna Per Adetun och Ingemar Jansson.
Mötet avslutades med att våra väldigt uppskattade trivselgubbar, Göran och Bengt fick en blomma som uppskattning för arbetet under det gångna verksamhetsåret som avslutades den 30/9.
Text: Bruno Ödman Foto: Bengt Hultqvist
Lunchträff 6 november 2015
Vi gästades av Gunnar Dahlkvist, som "styr över" organisationen Hela Människan ( RIA ). Han tog oss med på en resa in i hjälpverksamheten som organisationen ägnar sig åt. De hjälper människor med de mest skiftande behov och detta dygnet runt och året runt !! Det kan handla om missbruksproblem, ensamhet, behov av "god man", "just nu utan bostad" och allt möjligt härutöver.
De förfogar över ett 15-tal anställda och en stor mängd volontärer (frivilligarbetare) i sin uppgift. De förfogar också över rum/bostäder på flera platser, bl.a. 12 rum nere i villan vid Tändsticksområdet. Vi som lyssnade förstår vilken viktig och hjälpande roll Hela Människan har i dagens samhälle, där många människor dessvärre inte klarar av sin livssituation utan att det uppstår svackor, korta eller ofta mycket långa.
Då är den här hjälpen GULD värd - Lycka till i framtiden !!!
Det kan nämnas att det var inte mindre än 46 medlemmar som lyssnade efter intaget av fredagslunchen - bra!/Bruno